Men va fan..

Ska ut och köra enduro idag med var det tänkt. Ställt klockan på 9:20. Vaknar när klockan ringer. Ligger kvar en "stund". Vaknar igen av något djävla oljud. Det är Peter som ringer och sägar att de sticker hemifrån NU!
Jag säger lite nyvaket att jag är på g vilken minut som helst. :)
Kollar till på klockan, va fan?? Nu är den plötsligt 10:40. =|
Nåja, försovning är min grej. :)
Nu är jag i alla fall uppe och påklädd och ready to go!
Skriver mer sen.

Kyss Domos!

Uppdaterat:

Sådärja. :D
Gick fett bra att köra idag. Det var blött, lerigt och halt så in i helvete, men djävlar vilket flyt jag hade ändå. Det gick hyfsat fort genom de värsta partierna, och jag körde inte omkull en enda gång. Eller ja, det räknas inte om man kliver av hojen och låter den åka in i trädet själv va? :P Jag tyckte det kändes bättre att hoppa av innan smällen. :)
Peter, Ramona och Kent körde oxå idag. Skönt med litet sällskap i spåret. I torsdags var jag helt ensam i skogen. Inte så bra om man bryter båda benen eller något liknande. ^^ Kräla ett par kilometer kan vara jobbigt. :D
Nåja, kul som fan var det. Nu är det duschen som gäller, sen äta och hämta upp Sandra.

Kyss Domos!